Du har kanske hört talas om att både maten vi äter och sättet vi odlar på har stora negativa effekter på vår miljö och vårt klimat? Kanske har du läst i tidningarna om jordbrukets inverkan på en minskande biologiska mångfald, om övergödning, algblomning och bottendöden i Östersjön.

I det här inlägget vill vi lyfta ett perspektiv som får alldeles för lite utrymme i debatten, nämligen jordbrukets, och närmare bestämt det konstgjorda kvävet i konstgödslets, negativa effekter på det livsviktiga dricksvattnet.

Vad är kväve och varför behöver vi det?

Välkomna tillbaka till skolbänken, en snabbis! Vi tänkte att det är bäst att inledningsvis reda ut vad kväve faktiskt är. Kväve är ett grundämne, och är i sin organiska form nödvändigt för livet på jorden. Det finns i våra proteiner, i vår arvsmassa och t ex i växternas klorofyll. Bra grejer helt enkelt!

Den moderna kvävecykeln på jorden tros ha uppstått för cirka 2,5 miljarder år sedan. Då började bakterier ta upp icke-organiskt kväve från atmosfären och omvandla det. Sedan dess har de försett andra levande organismer med det organiska kväve de behöver för sin existens. Så, då har vi rett ut det!

Vad är då problemet?

Jo, problemet uppstår när det blir för mycket av det goda. Som med det mesta här i världen. Inom jordbruket har kvävet alltid varit viktigt. Det ger energi och näring till jorden som grödorna tar upp för att växa, och ju mer kväve i jorden desto större skörd.

Innan 1920-talet fanns kväve enbart i form av gödsel från djur och växter, en begränsad tillgång. Men sedan upptäckte man konstgödslet. Och visst var konstgödslet en suverän uppfinning för jordbruket hundra år tillbaka i tiden. Det bidrog till ett rejält uppsving för bönderna med bland annat större skördar som följd. Produktionen av vår mat ökade trefaldigt, inte fy skam inte.

Idag sitter vi på mycket mer kunskap om kvävet, och vad som händer när vi kväve-bombar våra åkrar med konstgödsel världen över. Enligt forskarna handlar det om hundratals miljoner ton kväve, det är sannerligen en del. Och får sannerligen konsekvenser.

Problem med konstgödsel

Vatten och hälsa:

Just nu pågår en vattenkris i världen, det konstaterar Världsbanken i den rapport de släppte 2019; Quality Unknown: The Invisible Water Crisis. I rapporten beskriver de bland annat hur dagens intensiva jordbruk bidrar till problemet med förorenat dricksvatten, när kväve läcker från världens åkrar ut i vattendrag, sjöar och hav. Barn som dricker vattnet drabbas av negativa hälsoeffekter

Kvävet i dricksvattnet orsakar bland annat kortväxthet hos 150 miljoner småbarn vars hjärnor och kroppar inte växer normalt. De klarar sig sämre i skolan och får en sämre ekonomi som vuxna. Kvävet orsakar också så kallat ”blue baby syndrom”, syrebrist hos spädbarn vilket kan leda till en alldeles för tidig död.

Fossilbaserad produktion och lustgas:

Det intensiva jordbruket bidrar till klimatutsläpp på flera vis. Konstgödsel framställs industriellt och vid produktionen går det åt mycket fossil energi (fossila bränslen). Användningen av den fossila energin orsakar utsläpp av koldioxid i atmosfären som bidrar till global uppvärmning.

När konstgödseln sedan har spridits på åkern sker utsläpp av lustgas. I Världsbankens rapport, som vi nämnde ovan, läcker ungefär 50% av kvävet som hamnar på världens åkrar ut i vattendrag, eller tas upp av luften och riskerar att omvandlas till just lustgas. Enligt FN:s klimatpanel kommer merparten av utsläppen av lustgas i världen från jordbrukets användning av konstgödsel. Tyvärr har lustgas en 300 gånger så stor påverkan på växthuseffekten som koldioxid har.

Det är alltså tydligt att användningen av konstgödsel för med sig en hel del problem.

Så varför använder vi då konstgjord kväve?

Kort och gott är det ett billigt sätt att tillföra energi/näring till våra åkrar. Eftersom fossil energi är billig blir det billigt att utvinna kväve ur luften och göra konstgödsel, även om det inte är energieffektivt.

Klimatutsläppen för framställningen av 1 kg konstgödsel är 3,7 co2e.
Försäljningen av konstgödsel uppgick till 182 700 ton i Sverige gödselåret 2018/2019.
Tar vi 182 700 ton x 3,7 co2e får vi fram klimatutsläppen för det årets produktion av konstgödsel: 675 990 ton co2e.

Men hur mycket är då 675 990 ton co2e? Vad kan man göra för det? Här kommer lite jämförelser:

  • Har du grön el kan du använda din hårtork i.. håll i dig: 13 519 800 000 timmar. Tretton miljarder femhundranitton miljoner åttahundratusen timmar

  • Tycker du att det är roligare att dammsuga kan du göra det i: 2 027 970 000 timmar. Två miljarder tjugosju miljoner niohundrasjuttiotusen timmar

  • Du skulle kunna köpa 20 279 700 st Levi jeans (för samma mängd utsläpp)

  • Du kan åka 270 396 000 mil med din bil. Ta med färdkost och bra spellista!

  • Har du oändligt med tid kan du också ta bilen 67 599 varv runt jorden

Det är inte hållbart att i längden tillföra näring på ett sådant sätt som vi gör inom jordbruket idag. Det är lite som att ta anabola steroider, det bygger muskler snabbt (ger stora skördar) men det är inte bra för kroppen (planeten). Ett dopat system, kväve-dopat, och vi behöver förändring.

Därför tror vi på ett ekologiskt jordbruk

Inom det ekologiska jordbruket används inte konstgödsel, utan eko-bonden tillför näring till jorden på andra sätt. Bland annat genom att odla växter och grödor som själva är bra på att ta upp kväve från luften och binda det. Klöver är en sådan växt som ofta används och som odlas tillsammans med grödor eller mellan sådd av grödor vi äter. Klövern får växa upp, binda kväve, och plöjs sedan ner och vips så har kväve tillförts jorden på ett naturligt vis.

Baljväxter såsom ärtor är också väldigt bra på att binda kväve, vilket betyder att behovet av gödsling minskar. Det här är en av anledningarna till att vi satsar på ekologiskt. Och på ärtan. Två flugor i en smäll, liksom.

Idag har maten vi äter och sättet vi odlar maten på en alldeles för stor påverkan på miljön, klimatet och hälsan. Det finns tusen anledningar att ställa om.

Källor

Quality Unknown: The Invisible Water Crisis

Världsbanken: Konstgödselutsläpp skadar barn

Jordbruk och läckage av nitrat till grundvatten

Gödselfrågan som inte går att skita i

Vi dränker jorden i kväve

Vad är ett ton koldioxid, egentligen?

Klöver gör fälten friskare

Krav

Lantbruk.se

1 Comment